Trycker på alla hipsterknapparna samtidigt
Blev tipsad om nya Caribou-skivan häromveckan. Det är lustigt hur hitten ”Odessa” är en bra låt men samtidigt ett så uppenbart konglomerat av element från andra band som gillas på ställen som Södermalm i Stockholm: En långsam, dubbig discobasgång som hämtad från bandet Liquid Liquid – man kan tänka sig hur både Slow Blow-killarna och Hercules & Love Affair-flatorna nickar gillande. En naivistisk melodi av det där omisskännliga Peter Björn & John-slaget, som Lykke Li lika gärna hade kunnat sjunga. Och så lite Phoenix-vibbar ovanpå det, i sättet han sjunger, samt lite Avalanches-aktigt ljudcollage mot slutet. Vips! Där har du en klubbhit som trycker på alla hipsterknappar samtidigt.
Det är väl knappast så att Daniel Victor Snaith, kanadensaren bakom aliasen Caribou och Manitoba, är så beräknande att han har suttit och tänkt såhär. En gnutta Liquid Liquid, en gnutta Peter Björn & John, en gnutta Avalanches… Eller?
Gillar du Phoenix, så kanske du också gillar… Det är som med nätets olika rekommendationsfunktioner. Man kan bli smått konspiratorisk för mindre. Som Douglas Rushkoff säger, i den aktuella BBC-dokumentärserien Virtual Revolution (episod 3):
I can become much more like “a person like me”. [...] By telling me what “people like me” do, by encouraging me to be like “a person like me”, [recommendation engines] help me become more prototypically one of “my kind of person”. The more like one of “my kind of person” I become, the less me I am, and the more I am a demographic type.
Mitt förra blogginlägg var delvis en kritik av Andres Lokko, men det betyder förstås inte att han har vettiga saker att säga, som nu nyligen i Babelbloggen:
Musikbloggarna blir PR-verktyg för halvstora indiebolag så att alla, alla, alla till slut bara skrev om exakt samma remix av Caribou, Neon Indian, Washed Out eller Memory Tapes med en länk till samma MP3a. Bloggsvackan går säkert över men just nu behövs det, eh, typ ett nytt internet för att likriktningen inte ska ta över den s k indievärlden helt och hållet.
Mycket av den utvecklingen kan skyllas på infrastrukturella funktioner som Hype Machine. Aggregering, rekommendationssystem, spårning i all ära, men går det att göras kompatibelt med det sant idiosynkratiska, oväntade, det skeva? Går det att lösa med en randomiseringsfunktion, eller handlar det om att vi själva måste sluta göra det enkelt för oss?
